Bedömningsgrunder

Vad ska bedömas?

Hur föroreningsnivån i ett sediment bedöms idag beror i hög grad på syftet med bedömningen. Det kan till exempel handla om att:

  • ta ställning till om området bör klassificeras som ett förorenat område enligt 10 kap. miljöbalken och, vid sanering, ta fram riktvärden (efterbehandling)
  • bedöma om det behövs särskilda försiktighetsmått vid muddring, enligt 11 kap. miljöbalken (vattenverksamhet)
  • bedöma om muddrade massor är förorenade i samband med dispensansökan från dumpningsförbudet, enligt avfallsförordningen (15 kap. miljöbalken)
  • bedöma om god status uppnås, enligt vattenförvaltningsförordningen (VFF) och HVMFS 2019:25 (vattenförvaltning)
  • bedöma om god miljöstatus i den marina miljön uppnås, enligt havsmiljöförordningen och HVMFS 2012:18 (havsmiljöförvaltning)
  • ta ställning till om åtgärder behöver vidtas eller villkor (såsom begränsningsvärden) fastställas för att säkerställa att en specifik verksamhet till exempel bidrar till att normer kan uppfyllas, i enlighet med 9 och 26 kap. miljöbalken och tillhörande förordningar och föreskrifter (prövning och tillsyn av miljöfarliga verksamheter)
  • utvärdera övervakningsdata i ett mer generellt perspektiv för att till exempel dra slutsatser om miljömålen kan uppfyllas eller om det förekommer ett generellt problem med ett visst ämne, hur trenden ser ut och så vidare (miljömålsuppföljning).

När resultat presenteras är det således viktigt att vara tydlig med vad som har varit syftet med bedömningen och hur resultaten är tänkta att användas.

Vilka bedömningsgrunder finns?

De svenska bedömningsgrunder som finns för sediment är av olika slag och de är tänkta att användas på olika sätt. 

Havs- och vattenmyndighetens effektbaserade bedömningsgrunder i HVMFS 2019:25 anger en koncentration (EQS, Environmental Quality Standard) som med dagens kunskap betraktas som säker för sedimentlevande organismer. De har tagits fram i enlighet med ett europeiskt vägledningsdokument (CIS 27) och baseras på toxicitetsdata för sedimentlevande organismer. Värdena ska användas av vattenmyndigheter vid klassificering av status inom vattenförvaltningen.

Klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2019:25

De indikativa värden för sediment som har sammanställts i Havs- och vattenmyndighetens rapport 2018:31 baseras också på studier av toxicitet men inte för sedimentlevande utan vattenlevande organismer. Osäkerheterna med sådana sedimentvärden är därför normalt större men de flesta av dessa värden kan ändå användas för att få en uppfattning om var uppföljande undersökningar kan behövas för att t.ex. identifiera betydande källor.

Metaller och miljögifter – Effektbaserade bedömningsgrunder och indikativa värden för sediment. HaV rapport 2018:31

Naturvårdsverkets tillståndsbaserade bedömningsgrunder kan användas för att bedöma hur förorenat ett sediment är jämfört med andra sediment i Sverige, men de kan inte användas för att bedöma om sedimentet därmed kan vara giftigt för exempelvis bottenlevande organismer. De tillståndsbaserade bedömningsgrunderna baseras på övervakningsdata och är indelade i fem klasser. De tillståndsbaserade bedömningsgrunderna för metaller håller på att ses över och de äldre rapporterna är svåra att få tag i. Nedan är en länk till SGI’s rapport om bakgrundshalter som innehåller tabeller över bakgrundshalter i olika miljöer och vissa av de äldre tillståndsbaserade bedömningsgrunderna:

Bakgrundshalter i sediment. Begrepp, undersökningsmetoder och tillståndsbaserade bedömningsgrunder. SGI Vägledning 10.

SGU’s bakgrundsrapport med tillståndsklasser för organiska ämnen i marina sediment:

Klassning av halter av organiska föroreningar i sediment. SGU rapport 2017:12.

Det råder stor brist på nödvändigt underlag för att kunna täcka det behov av bedömningsgrunder som finns vid exempelvis riskbedömning av förorenade sediment inför efterbehandling. Internationellt finns bedömningsgrunder för fler ämnen men det är viktigt att kontrollera hur de har tagits fram innan man använder dem för att bedöma risker med förorenade sediment. Inom myndighetssamverkan om sediment (SESAM) pågår arbete med att gå igenom några av dessa och försöka ge stöd.

Observera att de generella riktvärdena för mark inte är lämpliga att använda vid utvärdering av sedimentdata. Det finns inte heller några planer på att ta fram motsvarande generella riktvärden för sediment. Ett skäl till det är att i akvatiska miljöer är spridningen av stor betydelse för vilken risk ett förorenat sedimentområde innebär. Spridningsrisken behöver bedömas separat och här behöver även upptag i näringsväven ingå.