Eftersom vattenmiljön är en gemensam resurs mellan länder finns samarbeten där ett flertal länder ingår. Nedan omnämns några.
Saknar du någon internationell samverkan som bör nämnas här, meddela oss gärna via vårt kontaktformulär.
OSPAR och HELCOM är regionala havskonventioner som fungerar som plattformar för samordning för berörda EU-länder i genomförandet av EU:s havsmiljödirektiv (även EU är part i havskonventionerna). Samordningen gäller exempelvis gemensam utveckling av indikatorer som används i återkommande regionala bedömningar av miljöstatus, så kallade Quality Status Reports (QSR, OSPAR) respektive Holistic Assessment (HOLAS, Helcom).
Den EU gemensamma genomförandestrategin för vatten- respektive havsförvaltningen syftar till att främja en gemensam förståelse för berörda parter i genomförandet av direktiven, och komma överens om tekniska detaljer. Inom strategin finns ett antal arbetsgrupper och expertnätverk som berör övervakning, data- och informationshantering, och statusbedömning. Exempelvis utvecklas teknisk vägledning för statusklassningar och förslag till EU-gemensamma gränsvärden för prioriterade ämnen tas fram. Ett arbete med att ta fram kunskapsunderlag för frågor som berör sediment inom vattenförvaltningen (inklusive förorenade sediment) har pågått under 2021.
Konventionens mål är att begränsa havsföroreningar från såväl landbaserade källor som fartyg samt vidta andra nödvändiga åtgärder för att skydda den marina miljön i Nordostatlanten.
OSPAR-konventionen trädde i kraft den 25 mars 1998. Den ersätter Oslo- och Pariskonventionerna, men beslut, rekommendationer och alla andra avtal som antas enligt dessa konventioner fortsätter att vara tillämpliga och oförändrade i sin rättsliga karaktär, såvida de inte sägs upp genom nya åtgärder som antagits enligt 1992 års OSPAR-konvention.
Läs mer om OSPAR-konventionen här: Convention for the Protection of the Marine Environment of the North-East Atlantic . Konventionen innefattar ett antal bilagor
