Kunskapsläget avseende var förorenade sediment är lokaliserade samt hur de ska prioriteras är bristfällig. Målsättningen med delprojekt 2a var att ta fram metoder för identifiering, inventering och prioritering av förorenade sedimentområden, vilka parametrar som behövs vid en klassning av ett sedimentområde och vilka verksamheter/förorenade områden som bör prioriteras för undersökning i bidrags- och tillsynsarbetet.
Syftet med den prioriterings- och inventeringsmetodik som tagits fram i detta delprojekt har varit att underlätta både identifiering och prioritering av vilka branscher och förorenade sedimentområden som bör inventeras och utredas djupare inför en eventuell avhjälpandeåtgärd.
Metoden tar hänsyn till att föroreningssituationen i sediment ofta är komplex och påverkas av många olika föroreningskällor som utgörs av både pågående verksamheter och historiska förorenade områden. En målsättning är också att förtydliga behovet av att åtgärda pågående föroreningskällor innan en avhjälpandeåtgärd av sedimenten genomförs.
I delprojektet har en metodik för inventering och prioritering av förorenade sediment tagits fram. Arbetet har utgått från den inarbetade metod som används för förorenade områden, MIFO, som sedan anpassats för sediment. Metodiken tar hänsyn till att många olika aktörer kan påverka sediment.
Inom projektet har en identifieringsanalys genomförts av alla registrerade vattenförekomster i Sverige. Resultaten presenteras i kartor som visar vilken potentiell belastning förorenande verksamheter har på sedimenten i varje vattenförekomst. Arbetet resulterade vidare i en branschlista för sediment och i en rapport där inventerings- och prioriteringsmetodiken beskrivs.
För att använda samma utgångspunkt i arbetet med förorenade sediment som i arbetet med förorenade områden har den befintliga branschlistan uppdaterats med nya parametrar avseende sediment. Uppdateringen av branschlistan har genomförts efter inhämtning av erfarenheter och den slutliga sammanställningen redovisas i rapporten Branschlistan för sediment (SGI 2023b).
Det fortsatta arbetet i delprojektet har varit att ta fram en identifieringsmetod för förorenade sediment. Denna metod ska underlätta en bedömning av en föroreningskällas potentiella påverkan på sedimenten i vattenförekomsten, vilket kan röra sig om både historiska och pågående verksamheter. Metoden inkluderar ett GIS-verktyg.
I rapporten beskrivs inventerings- och prioriteringsmetodiken. I det första steget, fas 1, utförs identifiering av källor, ett skrivbordsarbete som innebär att samla in information för att verifiera påverkanskällors potential att sprida föroreningar i tillräcklig omfattning till recipienten och sedimenten. De påverkanskällor som antas haft stor påverkan eller har stor påverkan prioriteras vidare till inventering fas 2. I inventering fas 2 genomförs fältundersökningar med målet att antingen verifiera en föroreningsskada i sedimenten eller avskriva den potentiella risken.
Det finns ett löpande behov av utveckling av metoden i samband med att erfarenheter samlas in, i samband med ny lagstiftning eller reviderade miljömål. Nedan är några av de insatser som behövs i närtid för att metoden ska kunna uppfylla sitt syfte:
