Vilka forsknings- och teknikutvecklingsprojekt om förorenade sediment pågår i Sverige? Vi har nedan listat de som vi i myndighetsnätverket känner till. Att ha koll på vilka projekt som pågår hjälper oss att se vilken kunskapsförsörjning som pågår, och därmed också var luckor finns. Upplys oss gärna om projekt som saknas i listan genom att meddela oss projektnamn, finansiär, deltagande organisationer och en kort beskrivning via vårt kontaktformulär .
Detta års anslag syftar till att stödja forskning som ökar kunskapen om källspårning, spridningsvägar och biotillgänglighet av farliga ämnen i miljön. Forskningen ska förbättra myndigheternas förutsättningar för bedömning och hantering av risker med farliga ämnen.
Sex projekt har valts ut som under perioden 2024-2027 får ta del av anslaget. Teman som berörs är bland annat biotillgänglighet av metaller i förorenade jordar, källspårning av dioxiner, transportprocesser för PFAS och risker med användning av restprodukter i anläggnings- och konstruktionsarbeten.
Läs mer om utlysningen på Naturvårdsverkets webbplats.
Ett av projekten (TRACED) rör källspårning av dioxiner i vattenmiljöer, läs mer nedan.
Informationen är hämtad från Naturvårdsverkets webbplats. Se även projektsida hos SLU.
Det övergripande målet för projektet TRACED är att utveckla en ny lättanvänd källspårningsmetod för dioxiner på lokal nivå. Metoden ska tillämpas för att utforska, utvärdera och utmana förståelsen av nutida, aktiva dioxinkällor.
Metodiken som hittills använts har varit inriktad på att spåra ”källtyper” på regional nivå. Kunskap behövs dock på lokal nivå för att kunna ta välgrundade beslut om kostnadseffektiv och effektiv riskhantering. Källspårning på lokal skala kommer utföras i fallstudier i Vättern och Bottenhavet.
Befintliga data och nya data från fältmätningar inom projektet ska användas för att utveckla metodiken och för att utforska aktiva primära och sekundära dioxinkällor.
Resultaten från TRACED ska ge myndigheterna bättre förutsättningar att åtgärda befintliga dioxinföroreningskällor. Metodiken som utvecklas inom projektet görs tillgänglig så att framtida undersökningar kan genomföras på ett transparent och robust sätt.
Projektledare: Karin Wiberg, Sveriges lantbruksuniversitet
Projekttid: 1 mars 2024–28 februari 2027
Beviljade medel: 4 999 942 kr
År 2020 beviljades medel från Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens miljöforskningsanslag till sex projekt med inriktning mot sediment. Se gärna projektens egna filmer och beskrivningar av projekten nedan. Projekten löper på till och med år 2024.
Mikrobiella samhällen som indikator på miljögiftspåverkan i marina sediment – monitoring och riskbedömning
Bildning och spridning av metylkvicksilver – den svaga länken i riskbedömning av kvicksilverkontaminerade sediment
Nedbrytningen av cellulosafiber och kvicksilvermetylering i sediment – bakomliggande mikrobiella processer och fysiokemiska faktorer som styr dem
Mobilitet, biotillgänglighet och toxicitet av föroreningar i sediment (MOBILITY)
Co-Gas – Utveckling av en provtagningsmetod för att mäta föroreningstransport med gasflöden från fiberbankar
Mikroorganismer är väl lämpade att användas som indikatorer på miljöstörning, till exempel från kemiska miljöföreningar. Vid användande av mikroorganismer som miljöindikator, måste mikroorganismernas taxonomiska sammansättning mätas liksom uttrycket av funktionella gener och metaboliska vägar. I projektet kommer en kostnadseffektiv, standardiserad metod att utvecklas för att snabbt kunna bedöma miljötillståndet i marina sediment, genom att använda naturliga mikrobiella samhällen som bioindikator. Kvicksilver (Hg) kommer att användas som modell för miljögifter.
In situ analyser utförs i fält och projektet använder s.k. multi-omicsmetoder, genomnyutvecklad Oxford Nanopore sekvenseringsteknik. Genom att identifiera relevanta gener samt mäta mikroorganismernas taxonomiska sammansättning, kan miljögiftsbelastningen länkas till mönster av genexpression och artsammansättning.Resulaten av forskningen kommer att kunna användas för att spåra miljögifter vid monitoring och riskbedömning.
Projektledare: Agneta Andersson, Umeå universitet.
Beviljade medel: 4 752 494 SEK.
Läs mer på projektets egen webbplats.
Kvicksilver utgör allvarliga hot mot ekosystem och människors hälsa, främst genom bildning och spridning av neurotoxiskt metylkvicksilver (MeHg) i akvatiska ekosystem, och MeHg är ofta den ”riskbestämmande” föroreningen i sediment.
Projektet syftar till att: (1) bestämma kemiska former av oorganiskt kvicksilver i förorenade sediment med Röntgenspektroskopi. Den kemiska formen styr tillgängligheten för metylering av kvicksilver och är en avgörande riskfaktor i sedimentet. Också bestämma sammansättningen på naturligt organiskt material (NOM) i sedimenten, vilket styr aktiviteten av mikroorganismer som metylerar kvicksilver. Sammansättningen på NOM är en avgörande riskfaktor som bestäms av miljön som omger det förorenade sedimentet. (2) identifiera under vilka betingelser bildning av metylkvicksilver styrs av kemisk form av kvicksilver i sedimentet, sammansättning på NOM och av båda faktorerna. Detta gör det möjligt att bedöma om risken för metylkvicksilverbildning bestäms av egenskaper i det förorenade sedimentet (kvicksilvers form), eller av processer i den omgivande miljön (NOM tillförsel). (3) utvärdera och optimera användningen av isotopmätningar för att spåra spridning av oorganiskt kvicksilver och metylkvicksilver från förorenade sediment till omgivande sediment och till organsimer som lever i sediment (till exempel musslor och maskar) och till plankton och fisk i den närliggande vattenmiljön.
Sammantaget kommer resultaten från projektet att vara viktiga för att förbättra riskbedömning av Hg-förorenade sediment, inklusive att prediktera effekter av miljöförändringsscenarier och skräddarsy markanvändning och vattenresurshantering i närheten av kontaminerade områden samt för att optimera åtgärder.
Projektledare: Erik Björn, Umeå universitet.
Beviljade medel: 4 995 600 SEK.
Läs mer på projektets egen webbplats.
Projektets målsättning är att klargöra hur fysikaliska och kemiska faktorer samt mikrobiell aktivitet samverkar i nedbrytningen av cellulosafiber och metyleringen av kvicksilver i fibersediment i en östersjövik. Projektet ska fastställa vilken inverkan kvävefixeringen, sulfatreduktionen, fosfattillförseln och tillförseln av alger har på fibernedbrytningen samt kvicksilvermetylering. Detta innefattar kvantifiering av gener och genuttryck som är essentiella för kvicksilvermetylering, kvävefixering och sulfatreduktion, svaveloxidation samt karakterisering av det mikrobiella samhällets struktur och funktion.
Fältmätningar kommer utföras i fibersedimentkärnor men också laboratorieexperiment i vilka vi mäter effekter av temperatur, fosfattillförsel, tillförsel av frystorkade alger och fiberkvalitet på fibernedbrytningen och kvicksilvermetyleringen. Tidigare mätningar av vertikala koncentrationsprofiler möjliggör beräkningar av fibernedbrytningshastigheten. När man vet vilka faktorer som begränsar fibernedbrytningen och kvicksilvermetyleringen kan man minska risken för föroreningsspridning genom adekvat vattenvård och selektiv sanering av högrisksediment.
Projektledare: Olof Regnell, Lunds universitet.
Beviljade medel: 4 057 793 SEK.
MOBILITY syftar till att visa användbarheten av passiva provtagningsmetoder genom att koppla den lösta fraktionen till mobilitet, biotillgänglighet och toxicitet av föroreningar i experiment där sediment med olika egenskaper kommer att testas och resuspenderas. Genererad kunskap kommer att användas för att utveckla rekommendationer för användning av passiva provtagningsmetoder för organiska föroreningar såväl som metaller vid riskbedömning och miljöövervakning av sediment.
Förväntade resultat från MOBILITY kommer att kunna stödja flera steg i riskbedömningen av förorenade sediment, inklusive kartläggning av föroreningars transportvägar och etablering av platsspecifika riskbaserade koncentrationskriterier, genom utveckling av rekommendationer för användning av passiva provtagare och genom att ge en grund för hur föroreningars risk kan kopplas till sedimentens egenskaper (till exempel fördelning av kornstorlek och innehållet av organiskt kol). MOBILITY kommer vidare att tillhandahålla den i nuläget frånvarande länken mellan nuvarande kemiska (kriterium 8.1) och biologiska (kriterium 8.2) indikatorer som används inom EU: s ramdirektiv för marina vatten.
Projektledare: Sofi Jonsson, Stockholm universitet.
Beviljade medel: 5 000 000 SEK.
Läs mer på projektets egen webbplats.
Föroreningar från fiberbankar som PCB, DDT samt tungmetaller som till exempel Hg och Pb kan spridas genom ett kontinuerligt läckage genom till exempel diffusion och advektion men även gasmedierad spridning misstänks förekomma. Riskerna kopplade till gasavgång är idag dock svårbedömda då bristen på mätningar av gasmedierad föroreningstransport gör det svårt att bedöma. Gasbildningen i fiberbankar kan också riskera att minska effektiviteten hos traditionella in-situ saneringsåtgärder.
I det här projektet är syftet att (i) ta fram en specialanpassad metod samt utveckla en fältutrustning för att kunna mäta gasen som avges från fiberbankar, (ii) kvantifiera emission av semi-volatila ämnen (POPs and Hg) och växthusgaser, (iii) jämföra resultaten för både obehandlade och sanerade (övertäckta) fiberbankar och (iv) ta fram ett förslag till ett riskbedömningsutkast för att inkludera gasmedierad transport av föroreningar från sediment.
En övergripande målsättning är att kunna bidra med kunskap om hur olika typer av föroreningar transporteras från fiberbankar och sprids.
Projektledare: Paul Frogner-Kockum, Statens Geotekniska Institut SGI.
Beviljade medel: 4 987 136 SEK.
Projektet kommer utföra en platsspecifik miljöriskbedömning av yttre hamnen i Oskarshamn. Inre hamnen har nyligen muddrats för att minska spridning av dioxin och metaller till Östersjön. Hamnsaneringen är det största saneringsprojektet i Sverige. Diskussioner pågår om åtgärder behövs i yttre hamnen, ett område som är väl undersökt men som inte ingick i den tidigare saneringen. Yttre hamnområdet utgör en utmärkt fallstudie.
I projektet kommer norska modelleringsverktyg och en nyligen framtagen vägledning att testas och kompletteras med platsspecifika mätningar av biotillgänglighet och ekologiska effekter på sedimentlevande organismer, vilket ökar den ekologiska relevansen i miljöriskanalysen. Projektet ska utföra ett mesokosm experiment med ostörda sediment från Oskarshamn, där läckage av miljögifter mäts med passiva provtagare och effekter på makro- och mikroorganismer under olika miljöförhållanden (resuspension, ökad temperatur, hypoxi).
Nya metoder för att mäta effekter på bentiska organismers struktur (DNA-barcoding) och funktion (denitrifikation) kommer att testas. Slutligen görs en riskanalys och en sammanvägd bedömning av riskerna med TRIAD-metoden. Riskerna presenteras i en överskådlig tabellmatris som förenklar beslutsprocessen och möjliggör bedömning av de olika mätningarnas relevans i den svenska miljöriskbedömningen samt vilka kemiska, ekotoxikologiska och ekologiska mätvariabler som är mest lämpliga för kommande miljöriskbedömningar i Sverige.
Projektledare: Jonas Gunnarsson, Stockholm universitet.
Beviljade medel: 4 869 532 SEK.
Projektets övergripande mål är att generera ny kunskap om en nyutvecklad saneringsmetod in situ för förorenade sediment, Sorbent Polymer Extraction and Remediation System (SPEARS), urspungligen framtagen av forskare vid NASA:s Kennedy Space Center. Om projektet slår väl ut finns potential för att få fram en ny åtgärdsmetod för sediment i Sverige och implementering av SPEARS i stor skala i Norden.
Projektgruppen består förutom docent Stina Jansson av professor Mats Tysklind, Dr. Lisa Lundin, professor Erik Björn och Dr. Christine Gallampois, alla vid Kemiska institutionen, och representanter från Sveriges geologiska undersökning (SGU), miljökonsultföretaget Sweco, Mora kommun, samt teknikleverantörerna ecoSPEARS och ENRES.
4 014 000 kronor, Umeå Universitet.
Projektperiod: 2020.09.01-2023.08.31
En populärvetenskaplig beskrivning av projektet hittar du här. Projektet beskrivs också i en nyhet på Umeå Universitets hemsidor
Målet med projektet är att vidareutveckla en saneringsmetod kallad tunnskiktstäckning med reaktiv sorbent, för användning i Östersjön. Metoden innebär att man täcker förorenade sedimentet med ett tunt lager lera tillsammans med en reaktiv sorbent, s.k. filtermaterial. Sorbenten binder miljögifter och förhindrar dessa från att påverka sedimentlevande organismer och hindrar läckage till vattnet.
Projektledare – Jonas Gunnarsson, Stockholms universitet.
Syftet med projektet FIB-GREEN är att utvärdera om hydrotermisk karbonisering i kombination med våtoxidation av det separerade vattnet kan användas för att omvandla förorenat fibermaterial från fiberbankar till hydrokol på ett effektivt och säkert sätt. Projektet leds av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och drivs i samverkan med en entreprenör samt forskare vid Uppsala universitet. Projektet är en förstudie och planeras pågå under ett år, mellan 2022 och 2023.
Läs mer om projektet här.
Informationen är hämtad från Umeå Universitets sida om projektet
Projektet handlar om att kvantifiera gastransport av POPs i fiberbankar och att studera effektiviteten hos olika täckningsmaterial. Projektet inkluderar kontrollerade experiment med täckta och otäckta fiberbankssediment, kombinerat med kemisk analys och röntgentomografi. Röntgentomografi är en teknik som möjliggör 3D-visualisering av den inre strukturen i sediment och täckningsmaterial och gör det möjligt att upptäcka strukturella förändringar.
Informationen är hämtad från SLU’s webbsida där du kan läsa mer om projektet.
Det övergripande syftet med projektet är att minska spridningen av föroreningar och växthusgasutsläpp från förorenade fibersediment så att de inte når ut i atmosfären. Projektet kopplar samman sanering av fiberbanksediment med biogasproduktion. Projektet är uppdelat i fyra delar där målen är att:
Projektet finansieras av Formas.
Projektperiod: 2022-2025
FIBREM är ett 3-årigt forsknings- och innovationsprojekt finansierat av VINNOVA, som fokuserar på så kallade ´fiberbanksediment´. Dessa onaturliga och starkt förorenade sediment återfinns i svenska vatten, och är orsakade av årtionden av oreglerade utsläpp från tidigare pappers- och massaindustri. Fiberbankarnas negativa miljöpåverkan motverkar Sveriges miljömål om en Giftfri miljö och Hav i balans samt Levande kust och skärgård.
I FIBREM ingår forskningsinstitut, myndigheter, små och medelstora företag och slutanvändare såsom länsstyrelser och industri. Projektpartners är: Uppsala universitet, SAO Environmental Consulting AB, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Statens geotekniska institut (SGI).
Information om projektet finns på Vinnovas webbplats.
Det övergripande syftet med projektet var att utveckla detektions- och mätverktyg för att uppskatta utsläpp av metan från fibersediment (fiberbankar och fiberrika sediment) i Sverige.
För att uppnå detta har projektet:
Projektet finansierades av Vinnova med 1 227 584 kronor.
Projektperiod: November 2021 – november 2022
Information om projektet finns på Vinnovas webbplats.
Information om Life Sure finns på Kalmar kommuns webb.
Projektet LIFE SURE ska visa upp ett kostnadseffektivt och ekologiskt hållbart sätt för att ta upp och återvinna bottenslam från grunda vattenområden som är drabbade av övergödning.
Med en muddringsrobot sugs sediment försiktigt upp från botten för att inte grumla vattnet eller störa den marina miljön. Testerna kommer att genomföras i Malmfjärden och på Lindö i Kalmar. Målet är att 70 procent av massorna vi tar upp ska kunna återanvändas.
Övergödning och föroreningar har blivit ett allt större problem i våra vatten. Malmfjärden är drabbat av just detta och är ett attraktivt område som vi nu hoppas ge nytt liv. Bottenslammet som ska bärgas innehåller exempelvis bly, koppar, krom, nickel, zink och fosfor. När materialet tagits bort från Malmfjärden ska det renas och sedan är målet att det ska kunna återanvändas, kanske till cement, bullervallar eller som utfyllnadsmaterial.
Kalmar kommun och Linnéuniversitetet driver tillsammans projektet LIFE SURE som finansieras av EU:s klimat- och miljöprogram, LIFE, samt Havs- och vattenmyndigheten
Informationen är hämtad från Umeå universitets sidor om projektet och projektets egen webb-sida
”MER-CLUB will assess the largely unexplored diversity of marine microorganisms capable of detoxifying mercury (in different forms) and study how these organisms can be used for cleaning up contaminated sediments.
A central component of the project is isolation of novel detoxifying marine bacterial strains and consortia (mixtures of bacterial strains) for their potential use in a clean-up system based on immobilized bacteria able to act on dredged marine sediments contaminated by mercury. This will be combined with genetic (metagenomic and metatranscriptomic) exploration of mercury contaminated coastal sediments from Spain and Sweden to discover new and abundant lineages with potential to transform methylmercury and inorganic mercury to less harmful and volatile forms for removal and capture.
Funding period: 2020-2022
Funding: European Maritime and Fisheries Fund (EMFF): Call 2018 EMFF-Blue Economy.
The project is coordinated by the research institute AZTI in Spain in collaboration with SLU (Sweden), Pau University (France), CSIC and University of Barcelona (Spain), GMBU (Germany) and the bioremediation enterprise AFESA (Spain).”
