Kunskapsbehov

Tillämpad forskning och teknikutveckling behövs - och olika kompetenser behöver bidra

Föroreningar i miljön är komplexa, särskilt under vatten. Forskning och utveckling är avgörande för att förstå påverkan, spridning och hur vi kan förbättra miljön och åtgärda skador. Vi behöver olika forskningskompetenser för att långsiktigt och hållbart minska riskerna från föroreningar. Förutom naturvetenskap och teknik behövs även forskning inom sociala och juridiska områden, både lokalt och globalt.

Historiskt har fokus legat på äldre föroreningar, men nu ser vi även nya föroreningar som PFAS och läkemedel, samt skadligt skräp som plast och cellulosafibrer i fiberbankar som påverkar sjö- och havsbottnar.

Vi har identifierat flera kunskapsluckor som behöver fyllas. Dessa frågor är exempel på vad som krävs för att utveckla policy, vägledning och hållbara lösningar. Kontakta oss gärna för att diskutera behoven och hur vi kan använda forskningsresultat för att förbättra vattenmiljön snabbare.

Sidan är under uppbyggnad. Om du har fler frågor eller forskningsresultat som kan bidra, meddela oss via kontaktformuläret. Vi arbetar aktivt med att förmedla behovet av forskning om förorenade sediment till finansiärer och forskningsprogram, både nationellt och på Europanivå.

  • Punktkällor och diffusa föroreningar
  • Nya föroreningar
    • Strategier för signalspaning
    • Ämneskunskap (toxicitet, mobilitet etc)
  • Effektstudier för att utveckla
    • Effektbaserade riktvärden för fler ämnen
    • Kunskap om risker
  • Kunskap om aktuella och möjliga aktiviteter och nyttjande av vatten och hur detta kan påverka spridning av sediment och föroreningar i sediment (kunskapsöversikt och detaljerade studier)
  • Spridning pga mekanisk påverkan (olika och ökat nyttjande av vatten, t.ex. vid fartygstrafik eller rivning av fördämningar)
  • Metoder för källspårning
  • Verktyg för beräkning av spridning av föroreningar
  • Utveckling av platsspecifik konceptuell förorenings- och spridningsmodell – metodik, exempel och fallstudier
  • Klimatförändringars effekter på spridningsförutsättningar
  • Långtidsuppföljning av ej, eller delvis, åtgärdade förorenade sediment
  • Standardiserad metod för fluxmätning från sediment
  • Påverkan på botten av båtrörelser; med hänsyn till t.ex. fartygsmodell, djupgående, vattendjup, bottenmaterial.
  • Effekter av material/avfall som deponerats i vatten
    • Fibermassor
    • Träavfall

 

  • Utveckling av undersökningsmetoder avseende förekomst och läckage av olika typer av föroreningar från sediment
  • Metoder för att undersöka upptag av föroreningar samt toxiska effekter i biota
  • Utveckling av åtgärdsmetoder för olika typer av föroreningar och förutsättningar
  • Riktlinjer för under vilka förhållanden olika åtgärdsmetoder bör tillämpas
  • Utvärdering av hur åtgärder av föroreningar kan kombineras med andra åtgärder, t.ex. av övergödning eller återställande av vattendrag
  • Långtidsuppföljning av genomförda åtgärder inklusive kostnads-/nyttoanalyser
  • Ekosystemens återhämtning efter åtgärd för olika åtgärdsmetoder
  • Metoder för att uppskatta åtgärders
    effekt på ekologisk och kemisk status i ytvattenförekomster, samt kumulativ
    påverkan
  • Utveckla vägledning kring hur krav kan ställas på en verksamhet så att inte ekologisk eller kemisk status försämras. Arbetssätt för att koppla EBH/miljöskydd till vattenförvaltningen
  • LCA
  • Utveckling av indikatorer för att underlätta uppföljning av åtgärder
  • Uppföljning av åtgärders bidrag till att följa miljömål
  • Utvärdering av vilken påverkan förorenade sediment har på biologisk mångfald, från lokalt till nationellt perspektiv

 

 

 

  • Olika angreppssätt för prioritering och åtgärder 
  • Ekosystemtjänster som grund för åtgärder
  • Finansieringsmodeller
  • Utvärdering av effekter av generella riktvärden på åtgärdstakt samt kvalitet i utredning och åtgärder
  • Utvärdering av skyddsåtgärders effekt för att förhindra föroreningsspridning
  • Utvärdering av metoder för kontroll av föroreningsspridning, samt funktion av åtgärdsvärden
  • Medvetenhet, inställning & beteenden i relation till föroreningspåverkan på sediment.
  • Mänsklig aktivitet och verksamheter – idag och i framtiden
  • Miljöetiska frågeställningar och rättvisefrågor
  • Miljölagstiftningens effektivitet
    • Utrymme för tolkningar
    • Efterlevnad
    • Praxis
  • Ansvarsutredning, exempel och praxis avseende t.ex. bördefördelning, delansvar samt rimlighets- och skälighetsavvägningar
  • Undersökning av hur utredning av ansvar sker i andra EU-länder
  • Tillvägagångssätt för att stimulera samverkan vid åtgärder, t.ex. inom avrinningsområden eller inom branscher
  • Efterlevnad och effekt av dumpningsförbudet med avseende på skydd av sedimentrelaterade ekosystem

 

  • Kartläggning av områden, t.ex. fibersediment, med hög produktion av växthusgaser
  • Fördjupad kunskap om förutsättningar för gasutsläpp från sediment