Syftet med delprojektet har varit att:
Sammanställningen ska bidra till en nationell överblick, över var informationskällor om förorenade sediment finns, då detta i dagsläget saknas. Denna ska precisera dataunderlaget så att användare lättare kan få tillgång till prioriterade, befintliga och kvalitetssäkrade data. En sådan sammanställning behövs för att, i förlängningen, kunna ta bättre ställning till var undersökningar behövs och därefter vilka åtgärder som är högst prioriterade. Det ger även en bild över hur informationssituationen gällande förorenade sediment ser ut och förutsättningar för att beskriva hur den kan förbättras.
Totalt har ca 40 olika datakällor med anknytning till sediment identifierats. Dessa beskrivs i en rapport utifrån källinnehåll, ägarförhållanden, förvaltning, tillgänglighet, samt var information och data kan hämtas. Rapporten redogör även för det juridiska ramverk och de bestämmelser som finns för digital miljöinformation, med fokus på föroreningar i sediment. En sammanställning av olika datakällor kan du enkelt ta del av på sidan Information och data.
Under april 2021 genomfördes en enkätundersökning för att undersöka hur olika yrkesgrupper använder data/information om sediment, vilka brister och utvecklingsbehov som finns avseende datatillgång samt för att fånga upp förslag på åtgärder för att förbättra informationsförsörjningen på sikt.
Kartläggningen av data och information visar att det finns många källor men att dessa idag finns utspridda hos en mängd olika aktörer och i olika informationssystem. Informationssystemen är sällan framtagna specifikt för sedimentmiljöer, vilket kan göra det svårt och arbetskrävande att hitta relevant information. Åtkomst till somliga informationskällor- och tjänster kräver dessutom särskild behörighet eller omfattas av sekretess. Det saknas även system för data och information för vissa utsläpp av miljögifter och farliga ämnen som kan vara viktiga för att kunna bedöma sedimentens status.
Endast en liten del av all data som idag samlas in av olika aktörer blir allmänt tillgänglig och sökbar via offentliga databaser, visningstjänster och informationsportaler. En ansenlig mängd data lagras i databaser, till exempel hos länsstyrelser och kommuner, eller redovisas endast i rapporter. Även inom statliga myndigheter finns insamlade data som idag lagras lokalt, men som skulle kunna tillgängliggöras via systemet med de nationella datavärdskapen eller på myndigheternas webbplatser.
Enkätundersökningen visar att sedimentinformation används i många olika syften, med koppling till flera olika arbetsområden, och hur användningen varierar beroende på respondenternas professioner. Enkäten beskriver brister och utvecklingspotential samt ger en rad förslag till åtgärder för hur informationsförsörjningen skulle kunna förbättras.
Det finns ett övergripande behov av att förbättra tillgången till data och information för att underlätta identifieringen av pågående utsläppskällor som påverkar vattenmiljön negativt. Bättre data och information behövs även för att förbättra möjligheterna att vidta rätt åtgärder på rätt plats för att förbättra statusen i vattenförekomster och sediment.
Befintliga data och information om förorenade sediment behöver bli mer kända och lättare att hitta. Det finns behov av att förbättra möjligheterna till åtkomst av befintliga data. De brister som finns i miljödataförsörjningen, specifikt rörande miljögifter respektive farliga ämnen behöver åtgärdas, vilket förutsätter nya styrmedel samt resurser.
