Syftet med delprojektet har varit att:
En nationell sammanställning av vattenförekomster med misstänkt eller konstaterat förorenade sediment togs fram utifrån de riskbedömningar och påverkansanalyser som redovisas i VISS (Vatteninformation Sverige).
Med utgångspunkt i påverkansbild och behov av vidare undersökning valdes sedan provtagningsområden ut i samverkan med länsstyrelserna.
Tillvägagångssätt för skrivbordsinventeringen och urval av undersökningsplatser beskrivs i PM Undersökningsunderlag.
Provtagning av sediment utfördes i ca 70 vattenområden runt om i Sverige, av vilka 16 låg längs kusten, 34 i sjöar och 21 i vattendrag, fördelade på samtliga län.
Inledningsvis studerades vattendjup och bottenlutningar med hjälp av hydroakustiska mätmetoder för att få en bild av var förorenade sediment kan ansamlas.
Prov togs därefter av sediment vid lämpliga provpunkter. De översta 5 cm samt vid vissa punkter ett djupare skikt skickades för analys på laboratorium.
Sedimentprover från samtliga provtagningsområden analyserades för vattenhalt, glödgningsförlust, TOC, metaller, metylkvicksilver, PCB, PAH, alifater, aromater, oljeindex och tennorganiska ämnen.
Beroende på bedömd omgivningspåverkan analyserades även på vissa platser sexvärt krom, alkylfenoler, bromerade flamskyddsmedel, cyanid, dioxiner, ftalater, klorerade pesticider, klorfenoler, klorparaffiner/kloralkaner, bekämpningsmedel, läkemedelsrester, organofosfater, PFAS och siloxaner.
Dessutom undersöktes toxiciteten i sedimenten med CALUX-test i områden med potentiell belastning av dioxiner och dioxinliknande föroreningar, PAH:er och östrogenliknande ämnen.
En separat undersökning av sediment utfördes i Vänern under år 2020 för att få en bättre bild av föroreningars utbredning och ursprung. Provtagningen utfördes av SGU i samverkan med länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmland. Efter att bottnarna mätts in togs prover för analys av ämnen såsom dioxiner, PCB, andra klorerade ämnen, ftalater, tennorganiska föreningar och metaller inklusive metylkvicksilver och sexvärt krom i elva områden. Utifrån resultaten utfördes källspårning för att identifiera möjliga källor till föroreningarna och ge en grund för framtida eventuella åtgärder för att kunna nå miljökvalitetsmålen för Vänern. Mer information om undersökningen ges på SGU’s webbplats.
På gång är även en undersökning av sediment i Vättern. Undersökningen följer ett liknande upplägg som för Vänern och utförs av SGU i samverkan med länsstyrelserna i Västra Götaland, Jönköping, Östergötland och Örebro län.
De utförda undersökningarna har bidragit till den nationella överblicken genom ökad kunskap om föroreningsgrad i ett 70-tal områden längs kusten, i sjöar och vattendrag samt i nio strandnära områden och sex utsjöområden i Vänern. Liknande data tas för närvarande fram även för Vättern. Från undersökningarna har även kunskap erhållits om bottenförhållanden och förutsättningar för ansamling av förorenade sediment i olika typer av vattenområden.
Data har samlats in om förekomst av ämnen som mer sällan analyseras i sediment, exempelvis alkylerade PAH, PFAS och läkemedel. Resultaten ger ett underlag för val av analyser vid olika branscher vid fortsatta inventeringar. Genom att även inkludera toxicitetstester (CALUX) har toxisk respons avseende dioxiner, PAH och östrogenliknande ämnen kunnat studeras i merparten av de undersökta områdena. Responsen samvarierade generellt med uppmätta halter i den kemiska analysen av respektive ämnesgrupp. Toxicitetstester kan således ge en utökad bild av den samlade belastningen av ämnen som har liknande effekter och bidra som underlag inför en riskbedömning.
Erfarenheter från undersökningarna har bidragit till arbetet med att utforma en metodik för inventering och prioritering av förorenade sedimentområden.
Resultaten från undersökningarna redovisas i tre fältrapporter och en sammanfattande rapport:
Analysdata kommer att rapporteras in till det öppna datavärdskapet för miljögifter vid SGU.
Vid ett flertal provtagningsområden längs kusten togs prov för analys av ett mycket brett paket av ämnen för att ge möjlighet att upptäcka spridning av kemikalier som inte vanligtvis analyseras.
Denna del av undersökningen utfördes i samverkan med HELCOM och NORMAN Network som även utförde screening av ämnen i fisk och musslor i flera länder runt Östersjön.
Resultaten finns redovisade i:
Sedimentprover från vissa lokaler med närliggande pappers- och massaindustri delgavs till Örebro universitet för analyser av kortkedjiga PFAS, vissa PFAS-prekursorer samt totalfluor. Detta som en del av en nationell screening över förekomsten av PFAS i miljön.
En rapport från studien finns tillgänglig på DiVa:
Ett övergripande mål med undersökningarna har varit att bidra till länsstyrelsernas fortsatta arbete med att identifiera och undersöka förorenade sedimentområden. Ett fortsatt behov finns av kartläggande undersökningar:
